...inte alls kul

Oh så jobbiga dagar vi haft här hemma. Jag hoppas verkligen att det nu är på väg att bli bättre men jag vågar inte hoppas för mycket.

I tisdags fick Freja feber, sedan var det min tur i onsdags. Efter det har det varit dagar med tårar, massiv trötthet, hosta allt vad influensan hör till.

Igårmorse fick vi nog, skatten blev bara sämre och sämre (lika så jag men det är inte lika viktigt) och Mattias ringde till sjukvårdsupplysningen och vi fick läkartid samma dag. Freja var en tapper liten tös och det visade sig att hon hade fått halsfluss. Så inom loppet av lite drygt två veckor har hon hunnit med öroninflammation, inflammation i luftvägarna och nu halsfluss. Hon är nu inne på penicillin kur nummer två och jag som inte ens är religiös ber till högre makter att hon nu ska piggna till.

En tuff liten Pippi tjej håller hårt i sin Barbapapa hos doktorn.

Igår eftermiddag kände jag att jag aldrig kommer piggna till om jag inte får sova. Så vi lämnade Freja hos mina föräldrar och jag har precis prata med mamma som upplever Freja lite piggare. Jag har sovit 11 timmar i ett streck och känner mig också lite lite piggare nu. Vågar som sagt inte ropa hej än, känns som att det kan komma ett bakslag. Igår spenderade jag och Mattias hela dagen i sängen, vi åt middag i sängen, vi såg film i sängen, vi drack kaffe i sängen och så vidare, känns verkligen som att det behövdes.

Min lilla gosgroda myser.

Nu som följer mig på Insta (elma_ahlin) har ju redan sett dessa bilder. Jag hoppas verkligen att vi snart är på fötter igen. Känns som att denna vecka verkligen har varit en förlorad vecka och jag som aldrig tidigare haft influensan vet idag vad alla talar om, viiiiidrigt värre.

/E